Vargöns kapellkör 1935 - 1988
Största delen av materialet nedan (till och med 1960-talet) är hämtat från en "kortfattad återblick" som gjordes i samband med Vargöns kapellkörs 40-årsjubileum 1975 - författaren har inte undertecknat dokumentet men är med största sannolikhet Olle Larson; en engagerad körmedlem och under många år sekreterare i körens styrelse.
1930-talet
Det är på hösten 1935 som kantor Erik Svensson inbjuder sångare att bilda den nya kören - som får namnet Vargöns kapellkör. Inledningsvis är man 28 körmedlemmar.
Kören beslutar att inköpa ett piano – som saknas i Vargöns kapell. Villiga borgenärer i kören ansvarar för banklån om 1520 kr, som möjliggör att instrumentet är på plats i Kapellet den 21 december 1935. Genom enskilda donatorer och körmedlemmarnas arbete med lotterier och syauktioner samt konserter kan man sedan på kort tid lösa banklånet. Detta piano har under årens lopp varit till nytta för körarbetet och till glädje för församlingen.
1936 ansöker Kapellkören om medlemskap i Göta Älvdalens Körförbund. Detta bekräftas i ett brev från förbundets dåvarande sekreterare John Millgård där han uttalar förhoppningar om ett välsignelserikt gott samarbete.
Kapellkören och Tunhemskören håller den 10 maj 1936 sin första gemensamma vårkonsert i Vargöns kapell – som blir inledningen till ett mångårigt, berikande samarbete i kyrka och hembygd.
Från första verksamhetsåret börjar traditionen med körsång vid Kapellets klockstapel i anslutning till morgonandakten på Kristi Himmelsfärdsdag. Musikkåren Lyran medverkar från år 1940 och sedan har Vargöns musikkår fortsatt denna tradition.
I Kapellkörens årsberättelse från år 1938 omnämner kronojägare Bruno Selven bland annat att kören utöver ordinarie program - har medverkat vid ett möte som hålls i Vargöns Folkets hus den 15 mars 1938, med målet att bekämpa svordomar - som förekommer i alltför rik omfattning i vår bygd och närhet.
År 1939 har Kapellkören 39 medlemmar – man är inte alltid fulltaligt representerad på grund av skiftarbete för dem som har sitt arbete vid våra industrier i Vargön.
1940-talet
Axel Stenberg, som skriver körens verksamhetsberättelse för år 1940 nämner bland annat ”Ett andra världskrig skakar oss – våldet har intagit rättvisans rätta plats”. Med ödmjuk tacksamhet får vi trots detta arbete vidare i vår uppgift.
År 1941 besöker kören Korseberga sjukhus för första gången – på morgonen första advent då de sjunger adventssånger och psalmer. Vi upplever det alltid högtidligt att få inleda dagen med morgonbesöket på Korseberga sjukhus.
Korseberga sjukhus får besök av kören på Valborgsmässoafton under många år då kören först sjunger vårsånger vid valborgsmässobålet vid sjökanten och sedan håller en vårkonsert i sjukhusets samlingssal. Denna tradition upphör i samband med att sjukhuset blir ett långvårdssjukhus.
På grund av militärinkallelserna år 1943 får kören bekymmer med besättning i de manliga stämmorna men klarar situationen genom tillfälliga lån av tenorer och basar från andra körer.
År 1944 framförs önskemål om att få en större orgel i Kapellet och kören börjar samla in medel for att förverkliga sitt önskemål. Disponenten vid Wargöns Aktiebolag får kännedom om detta önskemål och ombesörjer då att företaget bekostar en ny orgel som disponeras tidigare än vad vi räknat med. Invigningen av den nya orgeln förrättas av biskop Ljunggren, Skara. Högmässogudstjänsten sänds i radio och Kapellkören tillsammans med Tunhemskören framför ett antal körstycken, bland annat Runbäcks – Hur fröjdas sig i templets famn. Omkring 300 personer deltar i högmässan och blir bjudna på kyrkkaffe efteråt.
Den 9 december 1945 firar kören sitt 10-årsjubileum. Årets mest minnesvärda händelse har varit körens deltagande i rikssångarmässan i Göteborg under sommaren. Kantor Karl Jonsson fungerar som körledare för Tunhems- och Vargökörerna.
Under ett antal år bedrivs den kungliga älgjakten på Halle- och Hunneberg och dessa avslutas med middag för jaktsällskapet i de Kungliga vagnarna, som under dessa dagar är uppställda vid Lilleskogs station. 1947 är uppskattningsvis cirka 3000 personer närvarande för att se och hylla konung Gustav V. Prosten Adolf Kloo talar till monarken samt utbringar leve för konung och fosterland. Kapellkören tillsammans med Tunhemskören uppvaktar kungen med sång och överlämnar blommor.
