Tunhemskören 15-årsjubileum

Tunhemskören "i sin krafts dagar", dvs vid 15-årsjubileumet 1933. Fotot är taget i Västra Tunhems kyrka.

Sjöng för att ha roligt – och för att hjälpa

1928 hade kören anslutit sig till det då nybildade Göta Älvdalens Körförbund. Under årens lopp kom man att delta i många av körförbundets konserter och kurser.

Men kören kände sig nu mogen att gripa sig an med egna konserter som man framförde i Tunhem men även i grannsocknarna. Ofta hölls konserten i anslutning till en gudstjänst, men många gånger var man i skolor eller liknande lokaler och då ordnade man med en föredragshållare som svarade för en del av underhållningen.

En del programblad från dessa konserter finns bevarade och jag blev lite förvånad då jag såg att man ofta tog upp inträde, även då man var i kyrkan. Förklaring till detta fick jag då jag läste körens noggrant förda sammanträdesprotokoll. Där framgick det, att intäkterna vid framförandena alltid gick till något behjärtansvärt ändamål.

Under trettiotalet då arbetslösheten var stor delades pengar ut till de mest drabbade och någon gång för att skolbarnen skulle få pengar till en skolresa.

Jag tror att det var här som kören skaffade sig en särskild plats i Tunhemsbornas hjärtan, men till detta bidrog också att kören under årens lopp skapade flera uppskattade traditioner. En av dem är Valborgsmässofirandet.

Viktig traditionsskapare

Redan 1929 inleddes denna tradition med sång från Hunneberg och året efter sjöng man från cementhögarna vid Floget för att därefter tåga till mejeriet där man sjöng och eldade. Från 1935 har man eldat på Stensgärdet vid kyrkan.

Ett viktigt moment i Valborgsmässofirandet var eldandet. Sista veckan i april skulle riset köras samman, inte tidigare för då kunde småfåglarna bygga bo i riset. Riset hämtades på Berget men även hos folk i bygden när det klipptes häckar eller fruktträd.

Fritz Jansson var i många år chef för riskörningen. I detta arbete deltog inte bara körmedlemmarna själva utan deras familjer och övriga intresserade engagerades. De första åren skedde transporten med häst men ganska snart upplät Karl Lundgren, Vargön, sina lastbilar. Och då gick det fort att få ihop en hög och den fick inte vara mindre än tidigare år, det var viktigt.

När alla godkänt högen följdes man åt till syskonen Frisling på Fristorp där det bjöds på kaffe och smörgås. Hade inte kvällen blivit allt för sen övade man en stund på vårsångerna till Valborg.

Valborgsmässofirandet inleddes vid Prästgården med att kören sjöng vårsånger och Karl läste några dikter. Därefter tågade man under sång över ladugårdsbacken in till Stensgärdet där ”eldmästaren” tände bålet innan tåget nådde fram. Här blev det mer sång och så talade prosten Kloo eller någon inbjuden talare och avslutningen skedde i kyrkan med en andaktsstund.

Denna tradition förs sedan 1965 vidare av Hembygdsföreningen, dock med en del förändringar.

Pil vänster Pil höger